Nu är vi på väg tillbaka från fotbollsskolan…
Jag delade ut diplom till 120 barn och pratade om min karriär och vikten av att vara en bra kompis.
Nu ska vi äta snabbt, sen är det träning för Lance och efter det så ska vi flytta möbler:)
Får sova 2017:)
Fick en fin bild på min Twitter idag!
Jag och Zlatan efter en fisketur.
Ja, jag vet att jag ser ut som ”hej kom å hjälp mig” men jag brydde mig inte om vad fiskarna tyckte om min klädstil då.
Det gör jag inte nu heller:)
Ses snart!
Kram
Äntligen kan jag ladda upp bilder:)
Här kommer några från igår…
Kram på er!!!!
Då är jag klar med arbete för idag!
Gick kanon:-)
Jag var både konferencier och fotbollsprofil om ni hänger med?
Shit vad livet är underbart!!
Bra att jag valde det den där dagen…
Temat idag var Brasilianskt, med mat från Brazil och sambadans mm.
Vi snackade så klart Sverige och vm-kvalet som snart drar igång.
Även minnen från Råsunda som det idag spelas den sista landskampen på.
300 personer var det.
Jag ska bjuda er på en anekdot om Råsunda som var mitt hem i många år när jag spelade i AIK:
Jag och Pascal Simpson lyckades få tag på huvudnyckeln dit!
Så vi hade x antal efterfester i omkl.rummet bland annat:)
Gömde champagneflaskor i grabbarnas träningskläder mm:-))
Nu är jag i Solna och ska gå på matchen.
Efterfesten uteblir nog ikväll:)
Ses efter The game.
Kram
God morgon!
Jag och killarna vaknade vid 9.
Jag känner mig märkligt nog riktigt pigg!
Hur mår ni idag?
Med tanke på att jag var ute i solen hela dagen, coachade, visade hur man skulle kasta sig som målvakt och sköt massa bollar så är jag oförskämt fräsch:)
Gubben kan än:)
Snart är min nya layout klar till bloggen.
Det är jag som inte hunnit ta fram bilder ännu.
Har som sagt ett hyfsat tempo för stunden…
Nu ska jag skriva mitt körschema för ikväll.
Jag är moderator likväl som fotbollsprofil så blir till att vara på scen länge…
Del 2 är det många som frågat efter.
Del 2 i ämnet ”att vara förälder till idrottande barn”
Så jag fortsätter här:
När jag lämnar mitt barn till den idrotten han eller hon utövar så överlämnar jag det idrottsliga totalt till mitt barns tränare!
Vad jag menar med det är att träningen, klubbens regler och all planering sköts av ledarna.
Tänk er då att barnen sitter och har ett snack med sin tränare där han förklarar hur dom ska träna och spela…
Vi föräldrar varken hör eller ser vad som sägs eller ritas upp.
Tänk till nu:
Vi har ingen aning om hur ledarna vill att barnen ska agera!
Förstår ni hur fel det blir om vi då skriker ut tips och synpunkter från andra sidan?
Vi kanske säger totalt tvärtemot det tränaren vill se?
Och framför allt det tränaren vill att våra barn ska bli bättre på!
Vi ska bara ropa bra kämpat och heja heja!
I vår iver att hjälpa så löper vi risken att stjälpa…
Våra barn kan bli förvirrade, ledsna eller till och med ställas inför valet: tränarens eller förälderns ord.
Vårt barn kanske skäms för att mamma eller pappa gapar!
Jag ska erkänna att det slinker ut tips ur min mun också!
Och jag blir så förbannad på mig själv när så händer!
Jag lyfter upp handen direkt och säger förlåt och tejpar igen käften!
Så det här är inte jag som sitter och säger till er vad ni ska göra…
Jag berättar från egen erfarenhet och det jag sett och upplevt genom åren…
Det är inte konstigt att man blir involverad i en match som åskådare eller förälder!
Konstigt vore väl annars?
Jag tror på att om vi tänker på att inte skrika ut tips så är vi bättre förberedda.
Och det viktigaste, att våra barn får spela/leka avslappnat och utan krav.
Att skrika negativt om motståndaren vid en tackling eller dylikt är också fel!
Min son/dotter blir tacklad och ramlar.
Hur reagerar jag?
Jag får inte skrika något åt motståndarbarnet!
Det är dennes tränares ansvar!
Hur får vi då det andra barnet att må?
Det är inte enkelt det här…
Men vi som vuxna kan bli mycket bättre genom att ta vårt ansvar och vara mer laid back.
Återigen:
Jag kan stå och koka ibland under match, men det får jag hålla inne!
Vi får aldrig glömma att det är barn och dom måste få ha sina föräldrar som just det.
Föräldrar…
Del 3 kommer jag prata om valet av idrott och hur vi föräldrar borde tänka.
Enligt mig alltså…
Hm!
Går inte att ladda upp bilder för stunden!
Får kolla upp det…
Nu kör jag på så ses vi senare!
Stor kram och glöm inte att ni bestämmer!
God kväll!
Nu har vi kommit hem!
Jag har duschat killarna och ska lägga dem.
Jag är lite splittrad över en sak idag…
Pojkarna var med mig och spelade fotboll i fyra timmar under dagen Medans jag jobbade.
Sen åkte vi direkt till Tristans träning och efter det till Lance träning…
Jag räknade ut att dem spelat fotboll i över 6 timmar idag!
Hm… Det blev lite väl mycket för dem tycker jag nog.
Dom har inte klagat!
Men jag tycker det blev för mycket!
Visst, jag kunde fixat barnvakt kanske, men glädjen i deras ögon och kroppar har inte gått att ta fel på…
Ibland är det en väldigt tunn gräns mellan rätt och fel.
Jag tänker:
Jag gjorde det jag trodde var rätt för dom och det kanske det var…
Dem har haft en fantastisk dag och det är så jag får se det.
Mitt tips är att dom somnar väldigt snaart:-)))
Jag ska ta en dusch, lägga mig och gå igenom dagen…
Sen blir det sovmorgon imorgon.
Och så slutföra planeringen inför det gig jag har under kvällen.
Jag ska prata inför 300 personer om matchen imorgon.
Vill vara väl förberedd så att det blir minst lika bra som förra veckan.
Jag vill återigen tacka er för alla era kommentarer och innehållet i dom!
Jag har nog inte förstått att min blogg skulle beröra så många som den gjort!
Så ni vet! Jag blir väldigt berörd av att ni tar er tid och skriver som ni gör!
Jag har inte tänkt på att ta bilder sedan förra inlägget så ni får nöja er med era egna ni skapat Medans ni läst detta inlägg:-)
Hoppas ok?
Matchen imorgon är mellan Sverige-Brasilien för er som inte visste det.
Sista landskampen någonsin på Råsunda innan det blir lägenheter…
Mot duschen!
Stor kram och God Natt!
Kram
/ Den trötte, men glade Magnus:)
Friends!
Jag är klar med fotbollsskolan!
Gick sååå bra!:)
Spelare, ledare och föräldrar var jättenöjda!
Då är jag det också:-)
Jag tränade dem 10-11.30, lunch och sen träning 13-14.45
Pratade även under lunchen om ”att lyckas i livet” och det var andaktsfullt…
Härliga killar som ställde massa frågor om Chelsea, landslaget mm.
Dem lyssnade på mina tips och instruktioner på plan och det var ursäkta språket, En jäkligt bra dag!
Tristan och Lance var också med och spelade å var mina instruktörer:)
Kul att se lilla Tristan som är fyra år yngre lira med de stora killarna.
Faktum är att han gjorde det riktigt riktigt bra den lilla skiten!:-)))
Hero var med och charmade alla med sin vänliga söta approach:)
Just nu sitter jag och känner mig stressad.
Jag vet vad det beror på…
Har så ruggigt mycket som hänt och händer för stunden så jag har inte hunnit landa ännu.
Det susar i huvudet av alla intryck och att fokusera på nästa sak.
Jag behöver en lugn kväll känner jag.
Måste sortera allt…
Jag vet, jag måste vara försiktig så jag inte tar ut mig, men verkligheten är att jag inte har råd med det!
Så äta, sova och ta hand om kroppen är extremt viktigt!
Men först är det träning för båda killarna så jag får min stund vid tio ikväll.
Om ögonen är öppna då vill säga…
Vi hörs senare!
Kram
Ps. Jag är gladare än ni kan ana att jag startade bloggen och att ni är här!
Menar verkligen det!
God morgon!
Jag och killarna somnade typ innan vi lagt oss igår.
Ja, dem somnade i bilen så jag fick bära upp dem:)
Haha! Att flytta med barn i närheten kan vara ett litet test av ens psyke:)
Alla saker jag packade eller kastade skulle tas upp och leka med…
Jag började asgarva efter ett tag:)
Tristan skulle kolla allt! Så lite dubbeljobb blev det men WHO cares?
Vi hade väldigt kul och framför allt gjorde vi det ihop!
Tristan:
– pappa, vad mysigt det är i den här bilen, kan vi inte köpa en sådan här?
Haha, det var lastbilen från Statoil!
Lance (som går med en fotboll i handen hela hela hela tiden) ville gärna lira streetfootball i garaget.
– Pappa, det är sista gången vi kan skjuta på garagedörren!
-Ja, vi gör inte det idag i och med att den är tvättad.
– Då kör jag i garaget!
Så blev det av ljudet att döma:-)
Jag hittade en flaska champagne bland mina grejor…
Ser ni vad det står?
Jag kunde jag också:)
Idag tar jag nästa steg i min resa tillbaka!
Jag ska hålla i två träningspass för ett fotbollslag födda -00
Det ska bli magiskt!
Tänk er: jag kommer stå därute på plan igen och få känna energin!
Det är Ängby som jag ska träna.
Dem är på ett fotbollsläger så jag håller i den här dagen.
Under lunch ska jag berätta för dem om vägen till framgång, men även vikten av att dem ska ha kul…
Lite anekdoter och hur det funkar i proffslivet får dem också lyssna på:)
Det är större än ni kan ana att fotbollen förlåtit mig!
Jag har med mig Lance och Tristan så dem får vara mina ”hjälpredor”.
Ja, dem är väldigt glada för det:)
Jag ser på dem hur glada dem är när pappa är tillbaka i fotbollen!
Det blir en kanondag på alla sätt!
Efter fotbollen så har killarna sina träningar med deras lag, så då åker vi dit.
Imorgon är det jobb igen!
Då är det Sverige – Brasilien och jag ska precis som förra veckan ”prata upp” matchen och få igång gruppen!
Fokus på idag först!
Jag vill tacka er för att ni vill följa mig här och för att ni så hjärtligt engagerar er i mig och mitt liv!
Jag kunde aldrig ana kraften i att ha läsare som hör av sig och även delar med sig!
För det gör ni och det värmer…
Nu önskar jag er en underbar dag!
Kämpa och kom ihåg:
Det är ni själva som ansvarar för er lycka och framgång!
Stor kram
”FotbollsMange” 🙂
Ps. Jag hittade ett skåp jag trodde jag tömt! Slipsar och galgar!:-)
God förmiddag!
Hoppas ni mår bra?
Det gör jag!
Vaknade 05:00 och flög hem till Stockholm med killarna.
Lite lätt tungt med en sovande Tristan som skulle bäras av en rygg som inte kan sova ok:)
Men, det funkade, lite jävlar annama is The bomb:)
När vi landade så drog vi direkt till Uppsala där jag nu sitter på en idrottsplats och skriver samtidigt som vi väntar in Lancelots match..
Tempot är bra med andra ord:)
Sitter och landar i gårdagen…
Känner mig stolt över min insats igår och väldigt glad!
Vilken otrolig skillnad det kan vara i livskvalite’.
Jag är av den fasta åsikten att vi själva ansvarar för den.
Visst händer det saker under resans gång som kan vara jobbiga, men vi väljer ändå hur vi tacklar det.
Hur måste jag göra för att må bra och klara tuffa perioder?
Vad är viktigt för mig?
Det är frågor jag ställt mig tusentals gånger under de senaste åren.
Svaren kommer inte alltid direkt…
Vi kämpar på people!
Vi hörs senare:)
Kram
Magnus Hedman 